Alla som har smakat på tjeckiskt öl vet att det är gott. Att de böhmiska humlestörarna når ända till himlen, åtminstone enligt bröderna Grimms saga om Spel-Hans, är det kanske färre som vet. Men att vår svenska adventsstjärna har sitt ursprung i Böhmen, närmare bestämt staden Herrnhut, visste då inte jag förrän helt nyligen. Och från Herrnhut kommer herrnhutarna.
Den som har läst P. O. Enqvists ”Lewis resa” eller ”Ett annat liv”, har säkert lagt namnet på minnet. Herrnhutarna, detta frireligiösa böhmiska brödraskap och vars lära spreds som frön i vinden slog även rot i Hjoggböle. Begrepp som ”Guds barn” och ”Kristi brud” kommer från denna väckelserörelse. Stjärnorna tillverkades av herrnhutarnas barn som fick bo på internat under tiden som deras föräldrar missionerade runtom i världen.
För att få veta mer begav jag mig till julmarknaden i Neukölln – Rixdorfer Weihnachtsmarkt – en av Berlins mest omtyckta och välbesökta.
Alla stånd har vita presenningar och endast petroleumlampor är tillåtna, och mycket av det som säljs går till välgörande ändamål.
Intill julmarknaden ligger den bömiska byn. Här fick herrnhutarna en fristad efter att ha blivit förföljda av katolska kyrkan i decennier och 1737 kunde de bygga upp sin lilla by. Knappt 50 år tidigare hade Preussen tagit emot 20 000 hugenotter, också de var protestantiska religionsflyktigar, men från Frankrike. Hugenotterna som var skickliga hantverkare fick gynnsamma förutsättningar för att starta upp sin hantverksindustri. Och herrnhutarna, som mestadels var bönder, fick mark för odling och djurhållning. Så kan man också göra.
Herrnhutarnas andlige anfader var reformatorn Jan Hus ( 1371-1415) . Han bröt med den romerska kyrkan och för det brändes han på bål. Men Hus tankar levde kvar och fördes vidare genom det ”Böhmiska brödrarskapet”, som senare kom under greve Zinzendorf und Pottendorf (1700-1760) beskydd. Zinzendorf dog i Herrnhut och därav namnet.
En äkta herrnhuterstjärnan är handgjord än idag, och utomhus lyser den som allra vackrast.
Andréa Räder/berlinkorren